Jag tror det finns personer inom Regeringen som gärna vill hävda att FRA-motståndet kommer från en enda stor rörelse. Faktum är att jag ser det som att det finns primärt två sidor av rörelsen: Det ideologiska motståndet – vi som är emot övervakning av oskyldiga medborgare av rena liberala och demokratiska skäl – och sedan det partipolitiska – de som är emot övervakning för att beslutet drivits genom av Alliansregering. De som är emot övervakningen skulle likaväl kunna vara för förslaget om det kom från rätt sida av blockgränsen, dvs den vänstra.
Jag har svårt att tro – om nu kopplingen skulle vara till FRA – att mordbranden mot Riksdagshuset igår kväll vara något annat än partipolitiskt. Extremvänstern har ju aldrig skämts för sabotage och dylika angrepp. Sen kan det ju likaväl vara så att det inte har något med FRA att göra.
Jag vill dock påpeka – jag vill ju inte att Marianne Mikko ska bli arg på mig för att jag skulle hävda att det var någon form av fakta – att detta bara är min uppfattning.
